Rostocks julmarknad

Julen är inget som sjabblas bort i Tyskland.

Det förstod vi direkt när vi klev in på den stora julmarknaden i Rostock.

Jul, jul och ännu mer jul var budskapet när massor av människor trängdes bland tomtar, glühweinställen, hantverk och godis i Rostocks gamla stad.

Två dagar efter att vi hämtat vår nya husbil i Lidköping tog vi den på en jungfrutur. Vi siktade först på Trelleborg varifrån färjan tog oss till Rostock i nordöstra Tyskland.

I Rostock skulle vi påbörja den julmarknadsturné som vi i flera år pratat om att göra utan att ha kommit till skott.

Vi har varit i Rostock flera gånger tidigare. Eller varit och varit… Vi har tagit färjan från och till Rostock ett antal gånger och har då sett staden som vi sedan har kört genom så fort som möjligt på väg mot värmen söderut i Kroatien, Italien eller kanske Albanien.

Men nu var Rostock målet. Många svenskar åker på julmarknad till Tyskland, en del gör som vi; använder husbilen.

En bit in i floden Unterwarnow, där färjorna från bland annat Sverige lägger till närmare mynningen, finns en ställplats. Eller rättare sagt: Det är en stor parkering med markerade platser för husbilar.

För 20,7 euro fick vi stå där från torsdag kväll klockan 22.30 (färjan var sen, stötte mot kajen först 21.45) till lördag morgon klockan åtta. Det gick bra att betala med mynt – eller appen Easy Park.

Upp till Kröpeliner strasse, huvudgatan genom gamla stan som före jul förvandlas julmarknad, var det ungefär tio minuters promenad.

Vi bestämde oss för att kolla in julmarknaden två gånger, både när det var ljust och efter att mörkret hade fallit. Vilket vi tyckte bäst om – mörkt eller ljust? Det framgår av bilderna till den här artikeln. Det är svårt att hitta någon i dagsljus.

När vi gick dit på förmiddagen regnade det dessutom. Inte så mycket, men tillräckligt för att vi skulle bli lite blöta och famla efter paraplyet.

Vi såg dock att där fanns många fina hus i olika färger och massor av stånd med julprylar, mat och dryck. När vi gick där på dagen såg vi fram emot hur vackert det förmodligen var på kvällen. På väg tillbaka till husbilen och några timmars välförtjänt vila för våra promenerande fötter köpte vi med oss var sin bulle till eftermiddagsfikat.

När mörkret föll var vi redo för en ny sväng upp till Kröpeliner strasse. Vi utgick från den västra sidan, vid det mäktiga Kröpeliner Tor.

Där började marknaden, men framförallt finns där flera åkattraktioner för den åksugne. Trots att det bara var tre-fyra grader i luften (men det hade slutat att regna) hördes massor av skrik från slänggungor, virvelvindar och annat som inte minst det yngre gardet uppskattade.

Redan när vi började följa Kröpeliner strasse åt öster stannade vi här och där och kikade på vad som erbjöds.

På många ställen var det svårt att gå förbi utan att ta bilder.

Personligen tittar jag alltid lite extra på en skär (nu för tiden säger de flesta rosa, har jag förstått) julgran. Och när en sådan finns vid ett stort godisstånd – ja, då blir det en bild.

Att många svenskar reser till julmarknaden i Rostock visste vi redan innan vi kom dit, när vi gick där fick vi det bekräftat. Framförallt var det skånskt idiom som hördes, dessutom syntes en och annan MFF-mössa på fortfarande guldglada Malmö-supportrar.

Men vi blev inte speciellt sugna när vi utanför en restaurang kunde läsa, på svenska, att de hade krämig, hemlagad äggtoddy. Skyltar på svenska utomlands kan se kul ut, men när vi är utomlands lämnar vi gärna det svenska hemma. Det är liksom en anledning till att ge sig i väg; det ska inte vara som hemma.

Därför gick vi även förbi ståndet där en kvinna utan kunder skyltade med svenska flaggor när hon försökte sälja svensk glögg och svenska pepparkakor.

Men det fanns mycket att imponeras av. Som en hel del hantverk i trä, tyg och andra material.

Eller ett stort utbud av korv, rökt mat, ost och annat.

Vi bestämde oss för var sitt kycklingspett i bröd med olika såser. För mig var currysås ett självklart val när jag valde bland plastflaskorna. Lika självklart var det att ställa sig vid en av de tunnor som är både papperskorg och bord utanför matstånden.

När vi nästan var framme vid ändhållplatsen på Kröpeliner strasse passerade vi under lampslingor som bildade ordet Weihnachtsmarkt, julmarknad på svenska.

Därifrån såg vi också det stora pariserhjulet på Neuer Markt som annars domineras av rådhuset och det speciella posthuset.

Men nu är det förutom pariserhjulet och en del andra blinkande företeelser julmarknadsstånd som dominerar på torget.

Bland annat en snurrande julkrubba i fyra våningar.

Den kanske mest imponerande byggnaden vid torget är förresten Mariakyrkan, där jag såg ett ungt par som hade vad som kunde vara en date en liten bit från kyrkan.

Strax efter Neuer Markt, på väg tillbaka, var det dags att testa det som väldigt många hemma pratade om när vi sa att vi skulle åka på julmarknader i Tyskland. Glühwein. ”Bara att gå från stånd till stånd och dricka, hö-hö.”

Jag hör till dom som inte dricker alkohol. Men det gjorde inte så mycket när vi kom till glühweinstånden, för där fanns även alkoholfria varianter.

Däremot var smaken inget som tilltalade mig. Medan min älskade fru tyckte att det var gött med en mugg varm glühwein att hålla i de kalla händerna och värma kroppen med när den passerade genom strupen smuttade jag bara ett par gånger och konstaterade att nej, det var inte min grej. Kanske blir det annorlunda när jag stöter på andra glühweinar på andra marknader.

Ett glühweinminne fick vi förresten med oss hem. Vi såg att alla överallt stod och drack glühwein i blå porslinsmuggar istället för pappmuggar som vi var förberedda på. Förklaringen fick vi när vi betalade. För utöver fyra euro för själva innehållet fick vi betala ytterligare en och en halv i pant för muggen. Som bevis fick vi, förutom själva muggen, även en röd plastbricka.

Om vi lämnade tillbaka mugg och plastbricka skulle vi få en och en halv euro tillbaka. Men vi valde att behålla både muggen och den fina, röda, mjuka plastbiten. Kanske är det början på en ny julservis.

Här och där fick vi tränga oss tillbaka utefter Kröpeliner strasse på väg tillbaka till husbilen. För det var gott om folk som ville köra lite förjul.

Det märktes också när vi kom tillbaka till den stora parkeringsplatsen där vår husbil stod tillsammans med en lång rad andra, varav många hade svenska regskyltar.

Eftersom det inte fanns några parkeringsplatser kvar hade några personbilar kört in mellan husbilarna.

Rostocks julmarknad är en av de största och mest kända i hela Tyskland.

Den håller på från 25 november till 22 december.

Stefan 6 december 2024