Ragnhildsholmens borgruin

I höstas gick vi bland romerska och grekiska fornlämningar.

Denna måndag i februari valde vi att utforska vårt eget närområdes historia.

Vi hamnade i för oss okända Ragnhildsholmens borgruin – fyra kilometer från Kungälv, men i Göteborgs kommun.

Ett infall när solen för en gångs skull sken gjorde att vi tog en tur med bilen för att se oss omkring. Vi tänkte inte åka så långt och beslöt oss för en sväng till Kungälv. Dit är det 35 kilometer hemifrån oss, vi tyckte det skulle bli lagom. Kungälv är en mysig liten stad så vi planerade att gå runt där och sen ta en lunch.

Men så googlade vi som vanligt ”vad kan man göra” i Kungälv. Det är ett bra sätt att få lite tips på saker man kan göra när man kommer till ett nytt ställe. Kungälv är dock inget nytt ställe för oss, där har vi varit många gånger. Men tipset vi fick när vi googlade var vi var helt oförberedda på: Ragnhildsholmens borgruin. Strax söder om Kungälv, på Hisingen. Därmed i Göteborgs kommun.

Varken Stefan eller jag hade hört talas om eller sett några bilder från denna borg.

Kör man på E6:an förbi Kungälv ser man Bohus fästning där den så stolt ligger på sin höjd. Den kan man inte missa. Men vi har helt missat att det faktiskt finns en borg ännu närmare stan. Den ligger bara drygt fyra kilometer från Bohus fästning i Kungälv. Till Carlstens fästning på Marstrand är det drygt tre mil.

Borg kan man kanske inte kalla den i nuläget, det är en borgruin. Men det är inte svårt att se att det varit en borg då, för länge sen. Den har legat här sen 1250-talet då Kung Håkan den gamle lät bygga borgen. Då tillhörde hela Bohuslän Norge. Bohusläns första stad hette Kungahälla och låg på andra sidan Nordre älv sett från Ragnhildsholmens borg, som skyddade både hamnstaden Kungahälla och den viktiga Nordre älv.
På den tiden gick gränsen mellan Sverige och Danmark i närheten och Bohuslän tillhörde Norge.

Borgen hade en viktig roll i maktspelet mellan länderna, men användes under mindre än 100 år innan den ersattes av Bohus fästning. Man tror att en eldsvåda ödelade borgen och att en del av stenarna från Ragnhildsholmens borg användes i byggandet av Bohus fästning.

Borgen grävdes ut 1881 av arkeologen Wilhelm Berg och en mängd vapen som dolkar och lansar hittades. Men också vardagsföremål, mynt, redskap med mera.

Under vår resa till Italien i höstas var vi i bland annat Syrakusa, Selinunte och Taormina på Sicilien och såg grekiska och romerska historiska lämningar. Nu skulle vi kolla på samma saker nära vår egen hembygd, om än inte med samma gamla historiska vingslag. Men ändå spännande och fascinerande.

Vi parkerade bilen på en parkeringsplats alldeles vid Gamla Kongahällavägen, där finns också möjlighet att stå om man har husbil.  Borgen låg framför oss några hundra meter bort. Vid parkeringen fanns två informationstavlor. En som hälsade oss välkomna till Naturreservat Göta och Nordre älvs dalgångar och en för Ragnhildsholmen med borgruinen.

Det är inte svårt att förstå att Ragnhildsholmens borgruin låg bra till, då för längesen. På en höjd med Nordre älv slingrandes alldeles bredvid.

Vi följde den grusade stigen över en liten bro med inhägnade hagar på båda sidor. Genom en trägrind och uppför en trappa upp på berget. Vi var där alldeles i början av februari.

Hörde några enstaka fåglar, men läste oss till att Ragnhildsholmen är ett utflyktsmål som är känt både för sitt djur- och växtliv och självklart för borgruinen. Här häckar näktergal, brun kärrhök och gräshoppssångare. Omgivningarna med naturreservat och älven var vackra i februari men vi kan tänka oss att det är ännu vackrare under vår och sommar.

Man kan kanske undra varför en gammal ruin på en kulle gjorde oss så glada. För vi var verkligen glada där vi gick uppe i borgruinen. Solen sken, omgivningarna var vackra och vi försökte tänka oss hur det sett ut här då, för väldigt längesen. Vi hade sett en film om hur borgen såg ut med sin borggård, sin rumsindelning och vi hade läst om ringmuren som fanns runt borgen.

Vi gick där uppe på muren och runt om på utsidan av muren och försökte förstå hur människorna som bodde här då hade haft det. Till hjälp hade vi en 3D-ritning från Bohusläns museum. Det är ju självklart enklare när det är en hel fästning, som Bohus eller Carlstens fästning. Men det gick riktigt bra att förstå ändå.

På flera ställen fanns det uppsatta bänkar där man kunde ta en fika om man hade haft fika med sig. Men det gick också bra att slå sig ner utanför muren och titta ut över älven.

Det blev verkligen en härlig förmiddagstimma på en för oss helt okänd borgruin några mil hemifrån.

När vi kände oss färdiga körde vi vidare mot Kungälv. Men det får vi skriva om i ett nytt inlägg.

Anette 6 februari 2024