Över Sjöbacken till Önnered
Promenaden förbi hästarna och båtarna är härlig – oavsett tid på året
Knappt två kilometer från där vi bor ligger Jungman Jansson, vår närmaste lunchrestaurang.
Den har ett kanonläge vid Önnereds brygga i Västra Frölunda i Göteborg. För att komma dit går vi min favoritväg utefter havet.
Oavsett årstid är det alltid en höjdare att gå på Sjöbacken, eller Tippen, som den kallas i folkmun.
Vet inte om ni känner som jag, men vissa vägar betyder mer än andra. Jag har två sådana vägar som på något sätt gör mig lycklig när än jag går dom. Den ena är vägen genom skogen från Linnarhult till Storås i Angered. Det är min barndoms skogsväg.
Helt ljuvlig att gå på våren med både blåsippor, vitsippor och liljekonvalj. Att gå i Lärjeåns dalgångar är magiskt, så är det bara.
Men där bor jag inte längre. Nu bor jag på andra sidan Göteborg, i Fiskebäck. Nu har jag en till favoritväg att gå på.
Under pandemin, då både Stefan och jag arbetade hemma, gick vi på den vägen i stort sett varje dag under lunchen.
Från vår lägenhet till och runt Sjöbacken, eller Tippen som den kallas i folkmun, är det 3,7 kilometer.
Vi brukar gå så nära havet vi kan på väg till Sjöbacken. Då går vi bland annat förbi Fiskebäcks hamn, eller Krabbeskär som vi säger.
Den räknas fortfarande som Sveriges största fiskeläge, trots att den numera är begränsad att ta sig till för de stora fiskebåtar som finns nu för tiden.
Det är helt enkelt inte tillräckligt djupt för båtarna att ta sig in i hamnen. Men där ligger fortfarande fiskebåtar plus en hel del andra stora båtar. Ambulansbåten kommer dit och lämnar av patienter från öarna i Göteborgs södra skärgård.
Där är liv och rörelse och vill man äta en bit mat lite snabbt, kan man stanna till vid Quick Fish. Dit går vi ibland och köper lite god fisk när vi inte orkar laga mat själva.
En liten bit till får man gå, så kommer man till Tippen. Det är faktiskt en gammal tipp där.
Från 1966 och ett decennium framåt fylldes hela viken med bland annat rivningsmassor från Haga, schaktmassor från byggandet av Frölunda Torg och vägar i stan.
Men det finns också en massa skrot och annan skit som ligger väl gömt på Sjöbacken.
När allt dumpades på tippen fanns det en fiskare som hette Eskil som såg till att det sparades en vattenväg mellan Önnered och Fiskebäck. Det blev Eskils kanal.
Då var det en helt ”död” kanal. Inget liv fanns där med all den dynga som fanns i marken rinnandes ut i vattnet.
Nu är det ett stort grönområde utmed Eskils kanal med en hage där det bland annat går hästar.
Vi går där ofta. Inte längre varje dag men att gå där utmed kanalen är ett ständigt skådespel. Vattnet ser aldrig likadant ut. Ibland är det högt, ibland lågt så att man nästan kan ta sig ut till kummeln en bit ut i kanalen utan att bli våt om fötterna. I och för sig inget vi försöker, men om…
På kvällarna när man ser solen gå ner är det magiskt att gå där och tidiga morgnar när daggen ligger på gräset. Eller när nysnön har pudrat hela tippen och ett tunt islager syns på vattenytan. Ja, att gå utmed Eskils kanal är verkligen en ren lycka året om.
Vill man fortsätta en liten bit längre fram ligger en annan favorit. Restaurangen Jungman Jansson vid Önnereds brygga.
Läget på den är fantastiskt. Att äta en lunch där med havsutsikt är verkligen njutbart.
På sommaren kan man sitta utomhus på den stora altanen, men utsikten finns ju även inomhus så det är bara att njuta oavsett årstid och väder.
Och det är just en lunchrestaurang. Där kan man äta väldigt god lunch mellan 11:30-15:00 varje vardag och på söndagar serveras söndagsmiddag.
Restaurangen abonneras ofta för bröllop och fester av olika slag och vi har varit där många gånger på olika fester. Jungman Jansson gillar vi verkligen.
När vi går tillbaka från Önnered och Jungman Jansson går vi också över Tippen. Förbi hästarna och hagarna. Och man möter alltid en massa folk som promenerar där. Det är helt enkelt ett friluftsområde som folk gillar att besöka.
Tippen är ett sånt ställe där man kan spela brännboll, föräldrar mot barn, när man har sommaravslutning i skolan. Ibland kan man se klasser från närliggande Fiskebäcksskolan där.
Där finns också start och mål på Fiskebäcksloppet som brukar gå den 6 juni och locka mycket folk. Det är ett lopp med olika längd, en mil för de vuxna och varierande längd beroende ålder för de som är lite yngre. Det går mellan tre olika hamnar – Önnered, Hinsholmen och Fiskebäck. Löparnas startavgifter går till Räddningsmissionen för välgörande ändamål.
Att gå på Sjöbacken en varm och skön sommardag är ljuvligt. Att gå där när blåsten viner runt öronen och regnet står som spön i backen är en annan upplevelse.
Hur som helst, min favorit-promenadväg gör mig ofta alldeles lycklig.
Anette 29 oktober 2024
2 Comments
bmlarsreseblogg
Vilken underbar promenadväg ni har i er närhet, en sådan är guld värd! Förstår verkligen att det blev en daglig lunchpromenad när ni jobbade hemma under pandemin.
För min del hade jag en sådan promenadslinga när jag bodde i Varnhem. Eftersom jag jobbade natt och hade många lediga dagar och min grannfru jobbade hemma tog vi en nästan daglig promenad när barnen gått till skolan. En runda som tog oss förbi hagar, upp på Billingen och ner igen. Nästan var gång stannade vi där uppe och konstaterade; Oh, så fint vi bor! och nog tycker jag fortfarande att de omgivningarna är otroligt vackra…
Stefan Nilsson
Ja, tänk vad man kan njuta av en vacker promenadväg. Det sista när Stefans höft var riktigt bedrövlig fick han stanna hemma när jag gick rundan och så är det nu med, men snart så…