Husvagn eller husbil

Vi fick ett förslag efter ett av våra inlägg på bloggen:

”Jag skulle gärna se ett inlägg där ni jämför husbil och husvagn eftersom det framgick att ni haft både och.”

Ja, varför bytte vi?

Här förklarar vi varför.

Det här är ju en spännande fråga som vi tog till oss. Nu gör vi ett försök. Tänk på att alla jämförelser är våra egna – inget som vi läst eller fått till oss. Bara våra egna tankar och funderingar.

Lite bakgrund:

Jag, Anette, har bott i husvagn på somrarna sen nån gång på 1960-talet. Min bror och jag åkte även till Italien med husvagnen med mamma och pappa för längesen. Jag gillade det sättet att resa.

Stefan hade inga erfarenheter av husvagn alls och jag trodde inte han skulle kunna tänka sig det livet. Men man kan ju ändra sig.

Sent på hösten 1987 köpte vi vår första husvagn, en begagnad Sprite, 4,70 meter lång. Den hade vi lånat för en Hollands-resa i augusti samma år. Vi visste vad vi köpte.

Med tre barn körde vi runt med husvagnen både i Sverige och ute i Europa.

Vi bytte sen husvagnar (alltid Solifer) allt eftersom åren gick och barnen tog mer plats. Den största husvagnen vi hade var 6,10 meter med två långbäddar där bak och en taksäng. Där sov våra tre pojkar.

Vi bäddade ner vår stora soffa där framme varje natt. Visst var det lite bökigt men så var det.

Vi körde runt i Europa i nästan varje sommar med våra husvagnar i 31 år.

När barnen blev äldre och inte längre ville följa med köpte vi en mindre husvagn med en fransk bädd och ”eget” sovrum i husvagnen.

Men 2018 kände vi att vi fått nog av husvagnslivet. Vi bestämde oss för att sälja den för att bege oss ner i Europa utan husvagn. Livet skulle bli enklare, vi skulle bara hyra in oss i olika lägenheter och bo på hotell.

Vi körde ner till Barcelona med olika stopp på resan och insåg efter ett tag hur galet dyrt att var. Så fort vi skulle fika eller äta fick vi äta på restaurang eller kafé. Att bo vid havet, som vi nästan alltid gjorde med husvagnen på somrarna, var i stort sett omöjligt. Hade vi gjort fel som sålde husvagnen…

Så kom pandemin och allt förändrades. Pandemisommaren 2020 tog vi personbilen till svågern och svägerskan som stod med sin husvagn på camping på Österlen. Bodde på hotell med distans till de övriga gästerna.

Vi började lite smått diskutera husbil. Hälsade på släkt i Stockholm och på hemvägen mot Göteborg sa jag att vi åtminstone kunde titta på nån husbil.

Vi pratade om att köpa en begagnad och funderade på vad vi ville ha i husbilen. Vi hade ju mycket erfarenhet av hus på hjul och min mamma och pappa hade haft husbil i många år.

Sagt och gjort. Med stor förväntan besökte vi vår första husbilshandlare och hittade absolut inget vi ens skulle kunna tänka oss. Vi tittade på varandra och sa att det är kanske inget för oss ändå.

Allt var trångt och planlösningarna var inget som lockade oss.

Vi åkte till nästa husbilshandlare och hittade en fantastisk husbil med just sån planlösning som skulle kunna passa oss. Men den var ny och alldeles för dyr. Den hade inte markis, solcell, cykelställ eller andra önskemål som vi satt upp innan vi gav oss iväg och började titta.

Nu visste vi i alla fall vad vi skulle söka efter.

Och vi hittade vår Sunliving SC75 från 2019. Helt ny, hade bara rullat fem kilometerDen hade stått i affären i ett år. Med queensbed och nästan allt annat vi hade på vår önskelista. Sen förhandlade vi till oss lite till och var överlyckliga (här har i skrivit om hur vi anpassat vår husbil).

Nu har vi kört nästan 5000 mil med vår husbil. Hur många tusen mil vi körde med husvagn har vi ingen aning om, men det är många.

Vi får ofta frågan om vilket som är bäst, husvagn eller husbil. Vi svarar alltid samma sak: Ingendera, det är två olika saker. Husvagnen passade perfekt när vi åkte med barnen och skulle till Medelhavet i fyra veckor. Nu när vi bara är två, och dessutom pensionärer, på upptäcksfärd passar husbilen mycket bättre.

Och ska vi ha med barnbarn, tre får plats åt gången, fäller vi ner taksängen och bäddar soffgruppen och får lika många sovplatser som i husvagnen.

Vad är de stora skillnaderna? Och vilka likheter finns det?

Här kommer våra försök till jämförelser.

Inköpspriset

Det är naturligtvis stor skillnad på priset. Husvagnen är en släpvagn, husbilen en bil med allt vad det innebär. Och det betalar man dyrt för. Hur mycket man får betala kan variera hur mycket som helst beroende på märke, årsmodell, skick, utrustning etc. Vi har en Sunliving, en så kallad instegsbil. En enklare, billigare variant av Adria men med all utrustning vi ville ha. Vi tycker att vi fick väldigt mycket husbil för de 675000 kronor vi betalade 2020.

Försäkring och skatt

Av samma anledning som ovan är det dyrare att ha en husbil än en husvagn.

En husvagn på mellan 751 och 2000 kilo kostar 360 kronor om året i skatt och vanligtvis 1800–2000 kronor per år i försäkring.

Under de tre första åren med husbil hade vi så kallad bonus malus-skatt som det dyraste året var runt 19000 kronor. Men i praktiken blev det betydligt mindre eftersom det var kort avställningstid, vi ställde varje gång av den direkt när vi kom hem. Skatten kostade ungefär 52 kronor per dygn, vi använde bilen i runt hundra, alltså drygt fem tusen kronor i skatt på ett år.

Efter bonus malus har vi nu längre avställningstid. Årsskatten är 6634 kronor, hur mycket lägre den blir i praktiken beror på hur länge den är avställd. Men då vi använder den hela året blir det inte lika stor skillnad som tidigare.

För helförsäkringen på Länsförsäkringar betalar vi drygt åtta tusen kronor, där får vi tillbaka lite grann när den är avställd.

Vikt/lastvikt

När man köper husvagn måste man tänka på hur mycket bilen väger som man ska dra med. Den sammanlagda vikten bil plus husvagn får inte överstiga 3,5 ton – om man har B-körkort. Med körkort för tyngre fordon är det en annan sak.

I husvagnen kunde vi inte ha med så mycket. Det fanns varken utrymme eller kilo att lägga så mycket där.  Campingmöbler, tält och annat hade vi därför i bagaget på bilen.

I husbilen är det annorlunda. Men när den var typad för 3,5 ton kunde vi inte ha våra elcyklar, full vatten- och dieseltank. Inte heller två gasolflaskor och en del annat vi gärna ville ha med och tyckte att vi behövde.

Efter att ha typat upp den till 3,8 ton kan vi nu ha allt det vi vill ha – inklusive fullt kylskåp – när vi drar iväg. Oerhört befriande.

Lastvikten varierar mycket från husbil till husbil beroende på vad som finns i den från början innan man börjar fylla den med sina egna prylar. Vi går alltid efter den tillåtna totalvikten, 3,8 ton. Har inte ens ordentlig koll på hur mycket det står i rutan för lastvikt på regbeviset.

Vikten är ett alltid aktuellt samtalsämne bland husbilsägare.

Bränsleåtgång

För vår del ungefär densamma. Den sista Solifer-husvagnen vi hade var 5,20 meter lång och vi drog den med en Kia Ceed. Det drog runt litern med en marschhastighet på runt nittio på motorvägar, där vi mestadels körde de långa sträckorna.

När vi tankar husbilen, med en 130-hästars, manuellt växlad dieselmotor går det åt mellan 0,95 och en liter per mil. Oavsett om vi har kört utomlands eller i Sverige.

Däck

Mer än dubbelt så dyrt till husbilen. Inte så konstigt eftersom den har dubbelt så många hjul som husvagnen. Men hjulen är också större.

Husbilens däck kommer vi förmodligen att slita ut eftersom den rullar mer medan däck på husvagnen, som stod still väldigt långa perioder, byttes när det blev risk för sprickor.

Färskvatten/gråvatten

I de senaste husvagnarna hade vi både en fast färskvattentank och en fast gråvattentank. Vattentanken var ungefär på 40 liter medan gråvattentanken var på kanske 30 liter. Det blev en del bärande av både det ena och det andra när vi låg still.

I husbilen har vi möjlighet att ha 140 liter färskvatten och kan även ha 85 liter gråvatten innan vi behöver tömma. Det räcker i flera dagar. När det blir varmt på sommaren är det dock viktigt att inte vänta för länge med att tömma gråvattnet.

Värme

I husvagnarna hade vi alltid vattenburen Primus-värme som gav den temperatur vi önskade även när det var nästan 30 minusgrader ute. Till en del berodde det också på de tjocka vinterpreparerade väggarna i våra Solifer-vagnarna. När vi låg still på el (vilket vi nästan alltid gjorde) räckte det alltid att köra på elpatronen, vi behövde aldrig mixa med gasol.

I vår husbil är det ett helt annat kallras. Stora fönster, öppningsbara dörrar, pedaler och annat i bildelen gör att kylan gärna tränger in. Precis som i bodelen där det inte minst från det stora bagaget kommer upp mycket kalluft.

Vår husbil är inte vad man brukar kalla vinterbonad. Men! Vi har det varmt, även när det kryper ner mot tio minus på utsidan.

Vi har en Truma-panna som blåser ut varmluft i bilen. Står vi på el när det är kallt ut kör vi i första hand bara på el, men när det kryper under tio plusgrader ute räcker inte det. Då får vi köra på mixedläget där gasol och el hjälps åt att värma bilen. Med assistans av värmegolvet, som bara fungerar på 230 volt.

Blir det riktigt kallt drar vi på vårt masatäcke över fönster och dörrar i bildelen och lägger på vår reflektormatta på golvet framme i hytten.

Då är det inga problem att hålla 22 grader inne i husbilen även om det är flera minusgrader utomhus.

Kylskåp/matlagning

I husbilen har vi ett mycket större kylskåp (110 liter) med ett större frysfack än i husvagnen. Det innebär att vi kan bunkra mer mat för att slippa åka och handla under långa resor till Lofoten eller Medelhavet. Dessutom får vi plats med både glass och frusna, självplockade  blåbär.

Vi har tre lågor på vår gasolspis, precis som vi hade i den sista husvagnen. Däremot är avställningsytorna runt spisen och diskhon betydligt mindre, därför har vi gjort en avlastningshylla.

Service

Med husvagnen gjorde vi fukt- och gasoltest varje år. Delarna i draget och parkeringsbromsen behövde smörjas. I övrigt behövdes ingen speciell speciell service.

Med husbil är det något annat. Fukt- och gasoltest är givet. Men också service på bilen av märket Fiat Ducato. Den kräver olje- och filterbyte och annan service precis som alla andra bilar.

Skötseln av en husbil är mer omfattande och därmed betydligt dyrare än på en husvagn.

Husvagnar besiktigas vartannat år efter de fyra första besiktnigngsfria åren.

Vår husbil besiktigas varje år för att den väger över 3,5 ton. Om den vägt mindre hade det räckt med vartannat år.

Sättet att resa

Det är två olika sätt att resa.

Husvagnen passade oss bättre när vi hade barnen med oss. Under många år drog vi iväg i fyra eller fem veckor till Medelhavet där vi stod på ett, eventuellt två, ställen. Alltid campingar. Likadant gjorde vi under många år då barnen inte längre följde med oss. Husvagnen var vår bas på en camping och sen upptäckte vi området med bilen.

Vi åkte ofta till småbyar i bergen med bilen och på många ställen där vi körde hade det varit knepigt att köra husbil. 

Nu har vi cyklar som används flitigt och vi åker buss om målet vi tänkt oss till ligger en bit bort.

Med husbilen är vi mer i rörelse. När vi tar in på en camping (gärna vid havet) och stannar länge blir det sällan mer än fem dygn. Däremot stannar vi ofta en, två eller tre nätter på ett sätt som vi aldrig gjorde med husvagnen.

Sen ska jag erkänna att husvagnen körde jag inte alls. Jag kan verkligen inte få till det här med att backa med husvagn och när jag inte kan hantera alla delar i körningen vill jag inte köra.

Husbilen kör jag, men jag måste erkänna att Stefan kör mycket mer. Han gillar att köra bil mycket mer än vad jag gör. Jag åker så gärna med, men köra husbilen har jag inga problem med.

Körning på motorväg

En stor skillnad är sikten. Eftersom vi sitter så mycket högre i husbilen ser vi över personbilarna och har därmed bättre koll på trafiken. Rent körmässigt upplever vi annars ingen större skillnad med några undantag: Ska man byta fil tar det längre tid med husvagn eftersom ekipaget är längre. När det blåser och/eller man blir omkörd tar vinden mer tag i den lättare husvagnen än den tyngre husbilen.

Hastighetsgränserna är ofta desamma för husvagn och vår husbil eftersom den väger mer än 3,5 ton. Med en max 3,5 ton tung husbil får man i många länder köra fortare.

Men för både husvagn och husbil gäller det att hålla koll på vägskyltarna.

Körning på småvägar

Här tycker vi att det är en större skillnad.

Bil med husvagn var för oss ett mellan elva och tolv meter långt ekipage vilket gjorde det betydligt osmidigare än nuvarande 7,5 meter husbil. Däremot är husbilen bredare än husvagnarna vi hade, men skulle det smalna av ordentligt tycker vi att det är enklare att fälla in speglarna (vilket vi ännu inte har behövt göra mer än på färjor under de första 5000 milen) på husbilen.

Med husbilen är det lättare att ta snäva svängar eller köra in och stanna vid kanten om det skulle behövas. Och det är betydligt enklare om man behöver backa (speciellt om man, som vi, har backkamera). Några av de vägar vi har kört på skulle vi inte ha tagit med husvagn.

Precis som på motorvägar gäller det att hålla noga koll på vägskyltarna både med husvagn och husbil.

Parkering

Mycket enklare med husbil, framförallt på grund av att den är så mycket kortare än bil med husvagn. Det är enklare att köra in och runt på en parkering med husbil – om det inte är en stor, tom Ikea-parkering. Och vi kan med husbilen ibland klara oss med en vanlig parkeringsruta, ibland låter vi bakpartiet hänga över en gräsmatta eller ytterligare en p-ruta där det är tillåtet. Vi har hittills alltid hittat en parkering relativt nära där vi ska handla.

Utomlands tycker vi dessutom att det är vanligare än i Sverige att hitta parkeringar för husbilar – gratis eller till vanlig parkeringstaxa. Exempelvis vid sevärdheter man gärna vill besöka.

Med husvagn krävdes alltid två rutor plus att det kan vara jobbigt på en parkering med många bilar.

Därför handlade vi stort sett aldrig något när vi hade husvagnen påkopplad.

Ställplatser och camping

Här är det en väldigt stor skillnad, åtminstone för oss.

Med husvagnen stod vi aldrig på ställplats, tänkte inte ens på att de fanns. Vi stod bara på campingar om vi inte var på besök hos någon kompis eller släkting.

Med husbil står vi sällan på campingar, åtminstone inte i Sverige. Gör vi det beror det på att vi vill ligga still några dagar och anser att det är värt det högre priset. Utomlands, exempelvis i Italien i höstas, bor vi däremot ofta på camping när det är lågsäsong. Då med ACSI lågsäsongskort som ofta ger ett lägre pris och man kan hitta bra platser, exempelvis vid havet, till ett bra pris.

Fricamping

Här är det också stor skillnad. Med husvagnen fricampade vi aldrig.

Med husbilen blir det då och då. Vi har stor vattentank och stor, inbyggd gråvattentank. Vi använder toaletten och duschen. En solcell sitter på taket och numera har vi även litiumbatteri med ström som räcker i flera dagar. Vi kan ladda datorer, bordslampor och annat.

Vi har möjlighet att fricampa och gör det emellanåt – där det är tillåtet. Dessutom är det viktigt att städa upp efter sig, ingen ska kunna se att vi har varit där.

Utrymme

Husvagnarna vi har haft har varit mycket rymligare än vad vår husbil är. I de lite större husvagnarna kunde man mötas var som helst, nu får vi gå åt sidan för att släppa fram den andre. När vi nu går in i svågerns och svägerskans husvagn på knappt sex meter och fullbredd är det som att komma in i ett slott jämfört med vår husbil.

Det finns ofta en öppen golvyta centralt i en husvagn, husbilen har en liten lastbilshytt och motor i ena ändan som tar en del av de 7,5 meter sammanlagd längd vi har. Skulle vi vilja göra armhävningar eller rulla ut en yogamatta kan vi inte det i husbilen, det gick i husvagnen.

Men vi hade mer skåputrymme i husvagnen. Både i sov- och köksdelen.

Däremot är det plus för packningsutrymmet i husbilen. Där får vi plats med så mycket mer än i husvagnen eftersom vi har ett stort bagage och mycket mer lastvikt att utnyttja.

Förtält

En husvagn utan tält var aldrig aktuellt för oss. Tältet gav ett extra rum där vi åt all mat och hade mycket annat stående när vi var på semester. Tältet var ett måste. Numera har det blivit vanligt att ha markis på husvagnar.

På husbilen finns en markis. Den är smidig att fälla ut på de ställplatser och campingar vi ställer oss på. Den ger skugga, men inte samma skydd och avskildhet som ett tält ger. Vi var tydligt påverkade av husvagnstiden när vi köpte ett tält till husbilen. Ett lufttält. Ingen tung ställning att ta med, bara själva tältet och de pinnar som behövs för att sätta fast det i marken. Vi använder det inte så ofta, det tar en del plats i bagaget – men det är väldigt gott att sitta där när det är uppfällt. Kostnaden är densamma som när man köper ett likadant till husvagnen.

Användargrad

För vår del går det inte att jämföra, vi är ute så mycket mer med husbilen än vad vi var med husvagnen.

När vi hade husvagn var vi borta fyra–fem veckor på sommaren, en helg på våren och en eller två på hösten. Därtill hade vi säsongsplats för skidåkning i norska Trysil i fyra vintrar.

Att vi använder husbilen så mycket mer handlar dock inte bara om att det är lättare att bara dra iväg någon eller några dagar eller några veckor. Nu är vi pensionärer, bestämmer själva över vår tid.

Men vi använder husbilen året runt, är ute varje månad. Förra året sov vi 119 dagar i husbilen. Tre dagar här, fem dagar där. Och så rejäla långresor, typ åtta veckor i Italien i höstas, eller nästan lika gång tid i Slovenien, Kroatien, Montenegro och Albanien året före.

Övrigt

Mycket av utrustningen är densamma. Som tallrikar, glas, bord och stolar (här har vi skrivit om våra favoritprylar).

Annars är det väldigt mycket som skiljer mellan husvagn och husbil.

För oss är det två helt olika sätt att ha en meningsfull, spännande fritid.

Det är därför vi inte kan slå fast vad som är bäst, husvagn eller husbil.

Anette och Stefan 29 mars 2024