Fotö

När det är vindstilla höjs upplevelsen av att vara vid havet.

Så var det för oss när vi slog upp ögonen första morgonen på Fotö, en riktig fin ö i Göteborgs norra skärgård.

Här på bloggen har vi skrivit om några öar i Göteborgs södra skärgård. Dit tar man sig inte med bil utan dit åker man skärgårdsbåt från Saltholmen.

Men vi har ju en hel del öar i Göteborgs norra skärgård dit man kan ta sig med bil. Färjorna går från Hjuvik till Björkö eller Hönö. Från Hönö kan man via Öckerö sen ta sig vidare till Fotö, Hönö och Hälsö.

Vill man ut till Källö Knippla, Rörö och Hyppeln är det ytterligare färja från Burö färjeläge på Hälsö som gäller. Vill man till Kalvsund eller Grötö går det skärgårdsbåt eftersom de öarna är bilfria.

Åker man husbil, som vi gör, är öarna i norra skärgården perfekta att besöka. Den första söndagen i början av augusti, då många avslutar sina semestrar, tog vi vår husbil till Fotö och fick några härliga sommardagar ute på öarna.

Vi hade siktet inställt mot Fotö och tog av åt vänster i den stora rondellen en bit efter färjan från fastlandet.

När vi bara hade en liten bit kvar till hamnen i Hönö Klåva svängde vi av mot Fotö och bron som sedan 1993 binder samman Hönö och Fotö. Bron är smal och brant från båda håll och är 14 meter hög. Därifrån har man en härlig vy, inte minst över hamninloppet till Göteborg. Lite längre bort syns Göteborgs nya landmärke Karlatornet.

Om man i stället tittar ut mot havet ser man Vinga fyr en bit bort innan horisonten tar vid.

Fotö är betydligt mindre än grannöarna Hönö och Öckerö. Från bron tar det bara några minuter i låg fart att åka till ställplatsen vid småbåtshamnen på den södra sidan av ön.

Vi pratar ofta om att det ibland kan vara trångt att köra för att komma till ställplatser och campingar i Italien, Albanien och andra sydeuropeiska länder.

Men den sista biten av vägen till ställplatsen på Fotö är definitivt smal. Det är en väg med trafiken åt båda hållen, men det går inte mötas. Det gäller att ha koll på skyltarna och se vem som har förkörsrätt och sedan vänta på sin tur.

På sommaren finns det en stor ställplats för husbilar och husvagnar där. Vi kom dit ganska tidigt på dagen och fick utan att behöva vänta en av de 43 platserna.

Men eftersom det blev en fin sommardag blev det dock fullt på kvällen. Däremot kom vi inte åt någon av platserna som ligger utåt havet.

Vi hade bara några meter till båtarna i den lilla småbåtshamnen. Ställplatsen och hamnen delar på servicehus och andra faciliteter.

De flesta platserna ligger bakom en rad med sjöbodar och framför ett berg där man kan gå upp för att se ut mot Vinga. Där finns också två platser alldeles vid bryggan vid småbåtshamnen och den lilla bastun man kan hyra. Då njuter man av en härlig och varm bastu och havet för ett dopp därefter.

Vintertid ligger det båtar på en del av platserna, men det finns ställplats året runt på ön.

Fotö är verkligen en mysig ö. Det är ett gammalt fiskesamhälle med smala gränder. Två små kaféer ligger utmed bryggan på den andra sidan av hamnen, räknat från ställplatsen. Däremot får man åka till Hönö för att handla livsmedel.

Det är en levande ö med cirka 650 åretruntboende i alla åldrar.

Första morgonen var magisk. När vi vaknade sken solen och havet var blankt. Stefan gick runt och tog bilder på båtarna som speglades i vattnet inne i hamnen.

Han drog också på sig badbyxorna och gick ut och tog ett dopp vid en av badstegarna som finns monterade utefter berget vid havskanten.

Vi hade bestämt oss för att ta en promenad, men kollade först om någon som hade en av de fem platserna mot havet var på väg att lämna. En tysk familj höll på att packa ihop och vi sa att vi gärna flyttade dit när de åkte. Och så blev det.

Med utsikt rakt ut mot havet hade vi verkligen fått en premiumplats – även om priset för den var det somma som för de andra platserna. Eller förresten – som på alla de ställplatser vi besökte inom Öckerös kommun. 230 kronor kostade det var vi än tittade på Fotö, Hönö, Öckerö och Hälsö.

Vi lämnade den omparkerade husbilen för att gå runt ön. Det blev en promenad då vi verkligen njöt där vi gick. Vi mötte inte många bilar och känslan av lugn spred sig där vi gick.

Eftersom det var första måndagen efter den vanligaste semesterperioden var det överhuvudtaget inte så mycket folk ute.

Fotö Hamnkafé hade stängt.

På bryggan utanför Café Boa satt det dock några personer och tog en förmiddagsfika. De såg ut att, precis som vi, ha lagt yrkeslivet bakom sig.

Promenaden gick förbi röda sjöbodar och vi såg på båtarna som guppade knappt märkbart i en fortfarande nästan spegelblank hamn.

Vi gick vidare förbi så många fina hus med stockrosor och rosor vid väggarna. Förbi den lilla parken så frodig med alla sina växter.

Gick uppför en backe och såg när vi vände oss ut mot havet röda sjöbodar på rad med Vinga fyr i bakgrunden.

Vi gick tillbaka en bit och fortsatte norrut på den östra sidan av ön. En röd cykel fastsatt på staketet fick oss att stanna till vid ett hus. Bredvid såg vi en liten handgjord skylt med ”Pusshållplats”.

Några meter längre ner stötte vi, vid samma trädgård, på en mängd färgglada skyltar som pekade i olika riktningar. Där kunde man exempelvis se att det är tre kilometer till Hönö Klåva och 230 mil till Madrid. Plus distanser och riktningar till en massa andra metropoler av varierande storlek och berömdhet.

Framför oss såg vi Fotöbron sticka upp över bebyggelsen. Vi gick ner tills vi kom till bostadsrättslägenheterna alldeles vid vattnet i närheten av fiskehamnen.

Där ligger de 21 lägenheterna väldigt läckert med balkong utåt havet och båtarna nedanför. Det kan man kalla havsutsikt.

Vi gick vidare bort mot fiskehamnen och satte oss på en sten och bara njöt av att vara i ett gammalt fiskesamhälle, även om där inte fanns så många båtar.

När vi var nästan framme vi brofästet hade vi promenerat runt halva ön och vände tillbaka mot husbilen genom att promenera på den andra sidan.

Vi passerade bland annat en väldigt vacker naturhamn med bara en båt.

Där vi gick hade vi utsikt mot Hönö Klåva och vi såg några som, trots att det var lite kallt i den blygsamma vinden, låg och badade vid badplatsen på den norra sidan. Vi fortsatte dock vidare mot vår husbil.

Om vi istället velat vandra en etapp av Kuststigen så går etapp elva i Göteborgs norra skärgård. Vandringen är 27 kilometer och är fördelad på tre etapper. Den går alldeles vid havet och du får se Fotö, Hönö, Öckerö och Hälsö på dessa etapper.

Hela Kuststigen sträcker sig mellan Göteborg och ända upp till Oslo. Hela leden är 376 kilometer lång. Går man etappen runt öarna får man nog en fantastiskt vacker vandring.

Men för oss räckte det den här dagen med promenaden runt Fotö.

Anette 27 augusti 2024