Garphyttan

Semesteruppdraget slutfört. Mission complete.

På semesterns 28:e dag, den nästsista, gick vi i den tionde nationalparken under 2021. Garphyttans nationalpark.

 

Det var tänkt att det skulle bli Haparanda skärgård, men det gick inte på grund av att det krävdes förhandsbokning med båten dit ut och inga platser fanns kvar till oss. Riktigt klantigt att vi inte kollat upp det i förväg. Det är ju liksom inte nästgårds att ta sig från Göteborg till Haparanda.

Därför fick det bli Garphyttans nationalpark som gjorde vår samling av nationalparker anno 2021 komplett.

Att parkera husbilen gav oss inga besvär. Parkeringen var inte stor men det var bara två bilar parkerade när vi kom på eftermiddagen. Solen lyste även här och fikat fixades snabbt så att vi skulle komma ut och gå efter ganska många timmars bilkörning norrifrån.

Det blev en vandring genom skog och äng när vi följde leden som kallades bergsstigen. En vandring på cirka tre kilometer. Upp på berget med fin utsikt. Där njöt vi av kaffe och wienerbröd samtidigt som vi i fjärran såg Örebro-svampen och resten av den närkingska storstan. 

Men det som framförallt tog över vårt intresse var det blå guldet, som täckte nästan hela parkytan. Vi hade då aldrig sett så många blåbär.

Vi insåg att det här kunde vi inte åka ifrån och började speja efter det bästa plockstället.

Vi blev så fast i vårt letande att vi helt plötsligt kom bort från leden så vi fick vända om och leta oss tillbaka. Så kan det bli när man blir helt förblindad av stora fina blåbär. Vi vände tillbaka till husbilen och hämtade våra spänner och gav oss ut för att plocka några liter bär. Ännu en fantastisk nationalpark som är väl värd ett besök.

Läs mer om Garphyttan här.

23 juli 2021