Camping Vlora
Med framhjulen nära strandkanten på Camping Vlora
Vi hade redan innan vi passerade gränsen mellan Montenegro och Albanien, en av de sista dagarna i september, bestämt var vi tänkte stå den första natten i Albanien.
Vi passerade landets två största städer, Tirana och Durres, och fortsatte söderut mot Vlora.
Eftersom vi hade varit i trakten flera gånger tidigare visste vi att det är fint nedåt Orikum, längst ner i Vlorabukten. En sökning på Google maps efter ”camping Vlora” hade gett oss flera träffar. Vi fastnade för – just det, Camping Vlora.
Ett par timmar innan vi räknade med att vara framme använde vi numret som fanns på Google maps och ringde campingen. Inget svar. Vi ringde ytterligare några gånger utan att få kontakt.
Vi blev lite fundersamma om det verkligen var öppet i september var vi när vi passerade Vlora för att köra den sista milen.
Men visst var det öppet, det såg vi när vi kom fram.
Campingen, som egentligen mer är en ställplats, ligger precis vid sida av kustvägen från Vlora och söderut. Vet man ungefär var den ligger och har ögonen öppna går den knappt att missa.
Vi möttes av en ung tjej som hälsade oss välkomna. Hon beklagade att det inte fanns någon plats närmast stranden, men erbjöd oss en annan som var en liten bit ifrån. Men om vi stannade en natt till skulle det bli plats vid stranden, vilket vi utnyttjade.
Campingen Vlora ägs och drivs av en familj. Mamman fanns också plats, men pratade till skillnad från dottern inte engelska. Pappans frånvaro förklarades när vi sa att vi hade försökt ringa för att se om det var öppet.
– Han tog med sig telefonen när han åkte till Tyskland, sa dottern.
Eftersom det var lågsäsong när vi kom var inte restaurangerna vid sidan om öppna. Men det gick att ta en fika eller något att dricka vid receptionen/baren.
När vi flyttade husbilen dagen efter hade vi stranden, en del av den långa Radhime-stranden, alldeles nedanför framhjulen. Till det kristallklara vattnet var det kanske 15–20 meter.
Det var rent och snyggt på toaletterna och de övriga serviceutrymmena och det var lätt att tömma både gråvatten och toalett. Wifi fungerade bra nära receptionen, inte lika bra en bit därifrån.
Inklusive el kostade det 15 euro (i slutet av september 2022 cirka 170 kronor) att stå där.
Ingen lyx och flärd, lika robust och enkel som de andra campingarna/ställplatserna vi stod på.
Men ett hjärtligt mottagande, bra service och bra läge räcker mer än väl när solen skiner och det är gott i det fina vattnet.
Vi står gärna där igen när vi passerar nästa gång.
Stefan Oktober 2022 Vlora